Idag var jag med mamma och pappa på BVC för första gången. Man vägde mig och jag väger nu 3,64 kg, så jag går upp precis som jag skall. Vi hämtade också ut mini-fom droppar på apoteket som skall hjälpa till att göra magen mindre ”bubblig”. Mamma och pappa fick också en massa broschyrer med sig hem som handlade bl a om vad som är lämplig mat både för mig och mamma. Tyvärr glömde mamma och pappa att ta något kort på tillställningen…
De senaste dagarna har jag börjat bli mer aktiv. Jag är mer ”med” och intresserad av vad som sker runt omkring mig. T ex blir jag tyst och andaktsfull när jag hör fågelsång. Jag kan också röra på huvudet själv nu så att jag kan vända det åt det håll jag vill. Samtidigt verkar min mage busa med mig mer än förut. När den gör det gråter jag hejdlöst, men det brukar gå över efter några minuter. En natt fick mamma vara uppe med mig flera timmar för att min mage busade. Mamma och pappa tror att det kanske beror på att jag inte tål ko-mjölk i mammas mjölk. Därför har mamma slutat upp att dricka och äta saker som innehåller komjölk. Ta i trä, men det verkar som om det fungerar. Tyvärr fick jag inte träffa min storasyster i helgen, eftersom hon var förkyld. Vi får ses nästa helg istället.
Idag var vi på promenad i stan. Vi började och slutade i trädgårdsföreningen där träden just börjat att knoppas. Mamma och pappa gick i en del affärer, bl a fick jag en ny pyjamas. Vi avslutade med en café latte åt pappa och en té åt mamma. Själv sov jag hela tiden.
Idag fick jag bada för första gången. Jag fick hjälp av pappa att hålla huvudet ovanför vattenytan. Mamma tog hand om mig och svepte in mig i ett jättestort badlakan med huva efteråt. Det var härligt att bada! Nästan som att simma omkring inne i mammas mage.
Idag var jag vaken en lite längre stund för att se mig omkring. Jag kan nu fästa blicken en liten stund i taget och tycker att det är roligt att se på när mamma eller pappa pratar med mig. Fast det får inte gå någon längre stund, för då blir jag hungrig. Och är jag hungrig så skriker jag. Högt. Tills jag får mat.
Idag fick jag mitt livs första manikyr. Det var storasyster som filade till mina vassa små naglar så att jag inte skall riva mig själv i ansiktet längre. För det är ju så att jag ännu så länge inte har fått riktig kontroll över det där ”krafset” som far framför ansiktet på mig, och som jag ibland lyckas fånga och få in i munnen. Men jag tränar! För övrigt var min mammas två andra kusiner här idag tillsammans med sina föräldrar. Bilder finns i albumet ”1:a veckan hemma”
Idag var det dags att åka hem från sjukhuset, för både jag och mamma mår bra. Visserligen är mamma fortfarande ganska svag efter att ha förlorat mycket blod, men hon känner sig tillräckligt bra för att kunna ta hand om mig, åtminstone med pappas hjälp. Först vägdes jag igen och jag hade bara gått ner 100g jämfört med när jag föddes. Inte illa! Så klipptes mitt och mammas band, så att vi blev ”civila”. Pappa bar mig i baby-skyddet till bilen och strax var vi hemma i Lambohov. Skönt!
